Axfast

BYRÅKRATIN OCH STANS FLITIGASTE ARKITEKTER

Bryggmästarna 5, 6 och 7 består av flera olika hus med byggår från 1750 till 1912. Husen speglar Norrmalms utveckling från att ha varit Stockholms utkant till att bli dess nya kärna. I mitten av 1800-talet var en del av bebyggelsen i kvarteren ålderdomlig och saniteten eländig. År 1874 kom en ny byggnadsstadga, 1876 en ny byggnadsordning och tre år senare godkändes Lindhagenplanen. Byråkratin var därmed med på noterna när förändringens vindar började blåsa in över kvarteren – en stor del av det Norrmalm som vi känner till i dag byggdes mellan 1860- och 1890-talet. Allt från nya hus och institutioner till skolor och sjukhus tog plats i det nya. Även om Norrmalms rutnätsplanering lades redan på 1600-talet var det först nu som den stenstad vi känner igen i dag formades. Öppna större gator, liknande dem som fanns i Europa, ingick i tidens tankar och de nya avenyerna kopplades, efter europeiskt mönster, ihop med torg och ytor där folk kunde träffas. Hötorget befäste sin redan etablerade plats och nyheter som Karlaplan fick, efter franska idéer, sin stjärnkonstruktion och tillkom under 1880-talet.

Arkitekterna hämtade inspiration från äldre epoker som renässans, barock och gotik, ofta i samma byggnad. Bryggmästarna 5, 6 och 7 är alla uppförda av dåtidens främsta och flitigaste arkitekter. Deras pennor skapade hus med symmetriska fasader, rika utsmyckningar och puts i varma toner. Ny teknik och nya material utvecklades – järn, glas och senare även cement började användas i större skala. Detta banade väg för större fönster, butiksfasader och nyheter som varuhus.

BRYGGMÄSTAREN 5 – TRE BYGGNADER, TRE STILAR

Bryggmästaren 5 består av tre byggnader. Kungsgatan 53, ett för tiden typiskt hus med symmetriska detaljer och inspiration från olika historiska stilar, uppfördes 1882–83. Under en tid inrymde huset Tegnér & Wilckens vin- och spritaffär vars punsch görs och dricks än idag. Arkitekt och byggherre var Axel Kumlien. Den lägre byggnaden i hörnet av Målargatan och Gamla Brogatan är ett tillägg från 1984. Den tredje byggnaden, med adress Gamla Brogatan 30, är den äldsta i kvarteret och uppfördes av byggherre J. Sauer år 1752, efter den tidens stil, kunskap och ideal.

FRÅN BELLMANS EPISTLAR TILL FERLINS DIKTER

På tidigare kartor finns inte vårt kvarter, däremot kvarteret Bryggaren. När Kungsgatan drogs fram delades vårt kvarter i två vilket ledde så småningom att halvan på norra sida fick heta Bryggaren, medan ”vår” del fick heta Bryggmästaren vilket syns på kartor från 1930-talet. Varifrån ursprungsnamnet Bryggaren fick sitt namn är osäkert. Lars Andersson Bryggare hade på 1640-talet en tomt nere vid kvarteret Lammet och i samma trakt, vid dagens Posthuset vid Vasagatan hade en Mickel Jönsson sin bryggaregård. Möjligen kan namnet komma från någon av dessa herrar.

I kvarterets västra del går Klara Norra Kyrkogata som har sitt namn efter Klara kyrka och omnämndes redan 1646 som Sanctæ Claræ gathon. Gamla Brogatan, som faktiskt var Carl Michael Bellmans sista adress, utgör kvarterets gräns åt söder och är även den en 1600-talsgata. Gatan fick sitt namn efter Gamla Kungsholmsbron, en bro som anlades 1635 över Klara sjö. Bron revs 1880 men idag kan du gå över till Kungsholmen på en på ny bro. I norr avgränsas kvarteret av Kungsgatan som faktiskt är en ganska sen gata och invigdes först 1911. Innan Kungsgatan byggdes var det rätt så bergigt och relativt otillgängligt i området kring Hötorget. Här låg tidigare mest bostäder, småindustrier och enklare bebyggelse, men när Brunkebergsåsen som under historien delat city sprängdes bort för att skapa Kungsgatan, blev gatan en av Stockholms första moderna paradgator och fick pampiga byggnader på båda sidor.

Kvarteret Bryggmästaren ligger i det som kallas Klarakvarteren. Här låg i slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet, de stora tidningsofficinerna (tryckerier) och billiga hotell, restauranger och kaféer. Här hängde Klarabohemerna, eller bröderna i Klara – ett romantiserande namn på de författare och poeter som rastlöst gled omkring i Klarakvarteren. Med närheten till tidningarna kunde bohemer som Nils Ferlin och Helmer Grundström få sina berättelser och dikter publicerade. Efter citys på sina håll hårda rivningar är pulsen tillbaka i Klara. Här samlas återigen boende och besökare i kvarterens alla butiker, caféer och restauranger.

HISTORIENS GAMLA IDÉER I DAGENS VERKSAMHETER

Som en del av det Klara som överlevde rivningarna har Bryggmästaren 5, 6 och 7 alla fått grön märkning, vilket betyder särskilt högt kulturhistoriskt, historiskt, miljömässigt eller konstnärligt värde (nummer 5 har även gul märkning, vilket är något lägre). Förändringar måste ske på ett varsamt sätt för att bevara byggnadens värde, vilket ligger helt i linje med Axfasts tankar.

När Axfast 2012 förvärvade hela kvarteret Bryggmästaren var målsättningen tydlig: att aktivera både fastigheterna och gatorna runt omkring. För att ge liv åt en stadsdel som historiskt aldrig stått stilla var ambitionen att renoveringarna skulle ge en blandning av funktioner – allt för att Klara Norra ska bli ett unikt nav där näringsliv, handel och människor möts.

Bryggmästaren 5 är en 1700-talsbyggnad med 1890-talskaraktär som hör ihop med ett hus från 1882 och ett tillägg från 1984. Lägg därtill såväl ovarsamma som varsamma tillägg från 1900- och 2000-talet, och du står inför ett tidsdokument som speglar både samhällsbyggnadsutveckling och arkitekturhistoria. Det första steget togs 2013, då huset gick från kontor till hotell. Ändrade funktioner och nya interiöra planlösningar öppnade inte bara upp gårdarna utan ökade också andelen boende i förhållande till arbetsplatser, vilket i sin tur ger ett levande, urbant kvarter. De olika årsringarna i fastigheten bevarades samtidigt som husen förenades. En utmaning var akustiken i den gemensamma ljusgården. Genom att hänga upp ljuddämpande textilkonstverk skapades ett harmoniskt rum där människor från världens alla hörn kan samlas – utan att tumma på varsamhetsaspekten.

Bryggmästaren 6 uppfördes 1912–1913 som ett affärs- och kontorshus i utpräglad jugendstil med drag av plastisk wienerjugend. Byggherre var J. Bergin och ritningarna gjordes av arkitekt Sam Kjellberg.

I dag är Bryggmästaren 6 ett över hundra år gammalt hus som fortfarande bär upp Kjellbergs höga kvalitet. Även om sekelgamla kontor och butiker hade andra krav har dagens affärsverksamheter kunnat anpassas. Fastighetens ursprungliga jugendstil, som kännetecknas av organiska former inspirerade av naturen, har vid restaureringen bevarats och lever än i dag. Komponenter som ett ursprungligt butiksgolv i rutigt cementklinker är bevarat precis som äldre snickerier och dörrar. Jugend var en reaktion mot industrialismen med fokus på nyskapande och hantverk – något som verkligen kommer fram i dagens verksamheter. I butiksplanet har Vetekattens välkända café fått en bakficka och i fastigheten finns Helio Klarakvarteren, som erbjuder flexibla coworking- och möteslokaler – små rum där nya idéer kan födas och få liv.

Det första av de två hus som utgör Bryggmästaren 7 uppfördes 1883–84 och ritades av Anders Gustav Forsberg. Direkt värt att nämna är entréns väggar på Kungsgatan 55, som är kvaderindelade och rusticerade och ska föra tankarna till stenblock. Forsberg verkade inom historicismen och stenblocken är elegant restaurerade. Likaså taklisten som består av en metop- och triglyffris och som ska föra tankarna till ett antikt tempel. Det andra huset, Klara Norra Kyrkogata 26, uppfördes 1910–12 och ritades av Rudolf Arborelius. Kulörerna och materialen är många men bildar en samstämmig helhet som vid renoveringen har fått ta stor plats – och drar man myckenheten till sin spets kan man, med risk för att dra det lite väl långt, även säga att det speglar husets numera trestjärniga restaurang som flyttade in 2017. Frantzéns många högt ställda krav syns inte bara i renoveringen, utan även i det faktum att de varje kväll är 32 i personalen för att servera de 23 gästerna.

Klara Norra är återigen ett område som lockar människor att umgås, arbeta, sova, äta och leva.