Axfast

JAG VÄNTAR VID HÖRNET AV EMILS HUS

Gustaf Emil Hawerman (1825–1891) blev vid 27 års ålder murmästare vid Murmästareämbetet. Hans karriär började hos morbrodern, den välkände arkitekten Fredrik Blom, men snart drev han egen arkitektverksamhet. År 1862 tog han steget fullt ut och ritade och byggde inte bara ett, utan fyra hus i kvarteret Riddaren. Dessa fastigheter, som ligger vid hörnet Humlegårdsgatan/Grev Turegatan, bär alla hans signatur – bokstavligen och bildligt. Hawerman var arkitekt, byggherre och byggmästare i samma person.

Många av Östermalms nya hus vid denna tid byggdes för en välbeställd krets, vilket syns i de påkostade fasaderna. I de enklare gårdshusen bodde däremot ofta personer med mer modest ekonomi. Den sociala blandningen inom samma fastighet blev därför ett kännetecken för området.

Riddaren 16 stod klart 1869 och bildade tillsammans med de tre övriga husen en enhetlig arkitektonisk helhet. Fasaderna är släta, fönsteromfattningarna enkelt profilerade, och bottenvåningarna rusticerade – murstenarnas råa yta skjuter ut från väggen och ger struktur åt byggnaden. Enligt tidens byggnadsstadga fick husen byggas lika höga som gatan var bred, plus 1,5 meter, vilket gav dem fyra våningar (Humlegårdsgatan 7 fick en extra våning 1914). Riddaren 16 följer mönstret i kvarteret: ett mer påkostat hus mot gatan och ett enklare gårdshus.

Redan 1877 genomgick Riddaren 16 en stor ombyggnation, ritad av arkitekten Oskar Eriksson, där bland annat gatufasaden ovanför bottenvåningen fick sin nuvarande form. År 1911 tillkom ytterligare förändringar: Victor Bodin ritade en flygel och nya butiksfönster, samtidigt som gårdshuset fick ett extra våningsplan.

Emil Hawermans ståtliga hörn, om än omgjort under åren, står stadigt än idag, och för det är många stockholmare tacksamma. På följande sidor ska vi se att Riddaren 16 under åren varit scenen för både färgstarka nyheter och det senaste modet.

… TILL MÅNGA STADENS OCH LANDETS INVÅNARES BÅTNAD?

Långt före Sturegallerian, Birger Jarlsgatan, Norrmalmstorg, Berzelii park, Dramaten och Berns salongers dagar hade området kring Riddaren 16 och Grev Turegatan 18 en helt annan karaktär. Till att börja med gick vattnet mycket längre upp. Det var till och med så att man kunde åka båt mellan Brunnsviken och Ladugårdsviken (dagens Nybroviken). Uppe vid nuvarande Jarlaplan fanns sjön ”Det stora träsket”, som via Rännilen rann ner mot Saltsjön. Träsksjön låg några meter högre och vattenkraften från sjön kunde användas för till exempel reptillverkning vid dåvarande Stureplan. Sjön användes även för att få tryck i vattnet i Kungsträdgårdens fontäner. Trädgårdsarkitekt Johan Hårleman med mannar lade i slutet av 1600-talet ner kraftiga, genomborrade trädstammar i marken där vattnet kunde rinna. Önskad effekt skapades, men med tiden började stammarna läcka och vattnet i fontänerna att stinka. Efter 70 år i tjänst övergavs systemet, men delar av rören finns fortfarande kvar under Birger Jarlsgatan.

Området kring dagens Norrmalmstorg låg ännu omkring 1640 helt under vatten, och Ladugårdslandsviken var djup nog för båtar. Lasten av strömming och annan fisk packades då om vid dagens Norrmalmstorg, som på den tiden hette Packartorget. Vid utgrävningar så sent som på 1980-talet hittade man båtrester ända upp vid Norrlandsgatan/Mäster Samuelsgatan.

Stränderna längs de talande namnen Träsket, Katthavet och Rännilen förvandlades under åren till en lång stinkande kloak – området fick med tiden ett ganska ruggigt anseende – och det skulle bli värre.

År 1776 flyttades Stortorgets straffredskap till Packartorget, som då blev platsen för stadens avrättningar, skam- och spöstraff. Att titta på när någon tog sin sista suck var på den tiden ett folknöje men lyfte knappast området. Själva Rännilen var sedan länge inte farbar för båtar, och i ett försök att styra upp kvarteren skriver konstnären och landskapstecknaren Jonas Linnerhielm så här i ett brev från 1794:

”I andra länder gräfver man Canaler till communication emellan Platser. Här låter man Naturens egna vattenledningar igenväxa och fyllas. Huru lätt skulle icke full Communication kunnat med båtar bibehållas emellan Brunnsviken och Ladugårdslandsviken, till många Stadens och Landets Invånares båtnad?”

Jonas tankar fick dock inget gensvar, och Rännilen lades i stället igen vid slutet av 1830-talet. Nybroviken fick sin eleganta form på Karl XIV:s initiativ, och 1853 kunde nya ståtliga Berzelii park öppnas för allmänheten. År 1854 var det dags för Packartorget att byta namn till Norrmalmstorg, och i slutet av 1800-talet började Birger Jarlsgatan och Strandvägen byggas.

Förvandlingen från Ladugårdslandet till Östermalm var därmed fullbordad – men räkna inte ut Träsksjön. I dag har staden ett pilotprojekt vid Jarlaplan kallat Regnparken. Vattnet dras, precis som på 1600-talet dit och parken ska tillsammans med Humlegården och underjordiska magasin kunna hålla 2 000 000 liter. Än har inte det sista ordet om Träsksjön runnit genom historien.

Själva Grev Turegatan tror man är döpt efter ståthållaren Gabriel Gustafsson Oxenstiernas son Ture Gabrielsson Oxenstierna. Ture hade en malmgård i närheten av Nybroviken som hans pappa hade fått i present av Gustav II Adolf. Redan år 1665 kallades gatan greve Tures gatu. Kvartersnamnet Riddaren har troligen också fått sitt namn från samma herrar och förmodligen även från ätten Brahe som också hade tomt här.

Riddaren byggdes främst som ett bostadshus, men under åren har huset precis som många andra hus ändrat karaktär och syfte. Mellan åren 1908–1958 fanns i Riddaren 16 till exempel en uppmärksammad biograf. Här kunde stockholmarna för första gången kliva in i en helt ny värld: i färg. Elite-biografen, som senare hette både Artist Bio och Globe, var 1910 den första biografen i Stockholm som visade film i det nya systemet Kinemacolor. I slutet av 1900-talet användes samma utrymme av grannen i porten bredvid – Kungliga Vetenskapsakademien. Axel Ax:son Johnson, tidigare ledare för Axel Johnsongruppen, lät göra en öppning mellan husen, och Vetenskapsakademien fick därmed en Axel Johnsonsal att samlas i. Hyran? Bara en krona i månaden.

2015 genomgick gatuhuset en gedigen och modern uppdatering, som samtidigt återkopplade till ursprunget. Riddaren 16 är grönklassad enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering, vilket betyder att byggnaden är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synvinkel. Gamla ritningar och dokument studerades noggrant och utgör i sig en historielektion. Fastigheten, som likt många andra på den tiden saknade wc till en början, fick redan 1906 sin första sanitära nymodighet. Ett fotografi taget år 1962 visade att gatufasaden tidigare hade smäckra, utåtgående fönsterbågar med mittpost och tvärpost. Överlag skapade dokumenten ett gediget underlag som var till stor nytta när det kulturhistoriska värdet skulle säkras. 2019–2021 gjordes en ytterligare restaurering, denna gång med gårdshuset i fokus. Nya stammar kopplades på, ventilation och värme förbättrades, samtidigt som nya lägenhetsdörrar sattes in för ökad brandsäkerhet. Allt med ambitionen att förnya – och samtidigt bevara.

Idag är huset precis som det byggdes en del av ett livligt kvarter med boende, affärer och kontor. I delar av utrymmet som biografen utgjorde öppnade 1997 Filippa K sin första butik – starten på ett klädmärke som idag finns i 20 länder och som är en del av Sveriges moderna modehistoria. Ljuset som en gång tändes för Stockholms första färgfilm fortsätter att lysa i huset på Grev Turegatan 16.