KLIMAT
En gång var det en fråga om tweed eller linne, nu handlar det om livet. Vid sekelslutet räknar forskningen med att 60 miljoner bostäder i världens två största ekonomier kommer att vara obeboeliga. De flesta av dem finns i högt värderade kustlägen. Fastighetsbranschen har alltså goda skäl att bidra till både klimatdebatten och samhällenas motståndskraft.
VÄDERPROGNOS:
MER AV ALLT
Vi vet att det vid polerna och på Grönland finns tillräckligt med vatten bundet i is för att höja jordens havsnivå med 70 meter. Och att isen smälter med förskräckande hastighet. Exakt hur effekterna av klimatförändringar kommer att slå vet vi inte, bara att städer kommer att drabbas hårdast. Byggda på asfalt och betong absorberar de massor av solvärme, men mycket lite vatten. Vilket förvärrar både havsnivåhöjning, värmeböljor och skyfall. Ur ett världsperspektiv betyder det att många av Nordamerikas, Europas och Asiens kuststäder riskerar att bli svårbeboeliga i slutet av seklet. Miami och Shanghai tillhör gruppen med sämst prognos, men Manhattan, San Francisco, Melbourne, Singapore och Hong Kong ligger inte långt efter. I Stockholm läser vi rapporter om att havsnivån i Östersjön förmodligen kommer att stiga snabbare än i de större haven, även om värmeböljorna inte har lika bråttom hit. Och i Tyskland med flera europeiska länder var den gångna sommarens skyfall ett dystert förebud.
Sedan 2018 har havshöjningen fått fastighetspriserna i klimatskeptiska Floridas kustlägen att sjunka med uppåt tio procent. Miami är enligt Världsbanken den näst mest sårbara staden i hela världen, efter Guangzhou i Kina. Redan runt 2045 räknar forskarna med att 300 000 fastigheter i USA kommer att vara mer eller mindre översvämmade, med värden runt 135 miljarder dollar bokstavligen i sjön. Stora ekonomiska förluster hotar också i Kaliforniens kustområden, samtidigt som mer anonyma städer i hög- och inland går i motsatt riktning. En studie från 2020 uppskattar att minst 13 miljoner amerikanska bostäder i kuststäder kommer att vara obeboeliga vid sekelslutet. I Kina är siffran 45 miljoner.
För den som studerar Stockholms stads noggrant kalkylerade skyfallsmodell är det uppenbart att högt värderade stråk som Birger Jarlsgatan, Biblioteksgatan, Stureplan och Norrmalmstorg lyser rödast i hela innerstaden.
Bästa läge är uppenbarligen ett begrepp i gungning – över hela klotet. Därför är det inte förvånande att världens största kapitalförvaltare Blackrock har gjort klimatförändringarna till en av sina viktigaste faktorer vid investeringsbeslut. Eller att allt fler menar att vi i fastighetsbranschen bör ta en ledarroll i att driva regeringar och kommuner mot mindre CO2-utsläpp och mer skyddsåtgärder i hotade områden.
NATUREN SOM SKYDD MOT NATUREN
Allt pekar inte rakt in i apokalypsen. Motkrafter vaknar och växer för att skydda våra mest omhuldade lägen. Överallt ansluter sig ekonomer, arkitekter, stadsplanerare, forskare och myndigheter till en rörelse som kan klumpas ihop under begreppet city resilience. Här finns förstås högteknologiska och kostbara projekt med vallar och dammluckor i exempelvis Venedig och Holland. Hit hör också den växande trenden att inte bara bygga och renovera koldioxidsnålt, utan också motståndskraftigt mot extremväder, så kallad resilient design. De kanske intressantaste projekten just nu är de som använder och härmar naturen för att skydda ekonomi, hälsa och livsmiljöer. Inte minst genom att förebygga översvämningar, färskvattenbrist och så kallade urban heat islands, städer där upphettningen går in i en spiral driven av värmealstrande luftkonditionering och absorberande ytor.
”City resilience är ett fält som fastighetsbranschen har miljarder anledningar att intressera sig för och stödja, både som forskning och praktik”
De naturbaserade lösningarna kan delas in i åtminstone fyra huvudområden:
Trädplanteringar som sänker temperaturen, absorberar vatten och renar luften. Mätningar har visat att områden med många träd kan vara upp till 20 grader svalare än de varmaste platserna i samma stad. Därför har Milano sjösatt ett plan för att plantera tre miljoner nya träd innan 2030 och på så sätt sänka stadens medeltemperatur med två grader.
Gröna väggar och reflekterande tak som värmeisolerar byggnader och binder vatten. Bara med hjälp av murgröna kan en vägg bli fem grader svalare. Och i ett reflekterande tak kan temperaturen hållas 30 grader lägre än i ett traditionellt plåttak.
Vegetation längs kajer och flodbankar som binder jord och sediment, ökar vattenkvaliteten och minskar flöden.
I kombination med perforerad eller porös asfalt som släpper igenom regnvatten blir effekten imponerande. I kinesiska sponge cities har den strategin drivits till sin spets.
I kalla städer som Stockholm kan tekniken också minska problemen med isiga gator och trottoarer.
Naturliga sjöar, konstgjorda dammar och underjordiska magasin som samlar vatten och bidrar till den biologiska mångfalden. Sådana projekt pågår just nu i Humlegården, vid Västerbron och Jarlaplan. Kanske kan de rädda oss från att återställa Birger Jarlsgatan till det naturliga vattendrag den en gång var. Vilket faktiskt är en vanlig strategi i andra städer.
City resilience är ett fält som fastighetsbranschen har miljarder anledningar att intressera sig för och stödja, både som forskning och praktik.